På Barfotsgatan

Välkommen till Barfotsgatan där jag bor med mina söner Nils och Sigge och min man i ett hus byggt på sjuttiotalet. Här blandas vardagslivet med småbarnslivet med renovering och med tapetsering. Allt i en enda röra!

onsdag 27 maj 2009

Till dig Nils!

Idag skriver jag för dig Nils, min älskade goa´ unge! Jag vet inte hur dina tankar går men jag förstår att du tänker på saker mer än vad någon av oss tror. Jag vet att du tänker på din mormor. Jag vet inte hur ofta men jag vet att det händer då och då, som ikväll när du skulle sova. Oj, vad ledsen du helt plötsligt blev och först efter en stund kunde du berätta varför; jag längtar efter min mormor! Svårt att förklara att mormor inte kommer tillbaka och att hon är död och ligger i jorden när det enda du vill är: jag vill att hon växer upp igen......Efter många tårar bestämde vi att mormor nog ville höra en sång så vi sjöng "Blinka lilla stjärna" för henne. Då kändes det lite bättre... Sedan ville du att jag skulle lägga mig bredvid dig och att vi skulle tänka på henne en stund så det gjorde vi. Vi tänkte på när du åkte i mormor och morfars bil. Sedan tänkte vi också på en massa andra saker när vi låg där och myste under täcket. Vi bestämde också att vi skall leta upp några fina kort på mormor och skriva ut dem och sätta dem i ditt fotoalbum så du kan titta på dem när du längtar lite efter henne....så varsågod, här kommer några kort på dig och mormor, mitt lilla hjärta!





4 kommentarer:

  1. Hej vännen. De små är sådana godingar. Det snurrar betydligt mer i deras små huvuden än man tror och där är så himla smarta. Saknar dig massor - skulle vara kul att försöka boka in en dag som ni skulle kunna komma hit nu när Ellens skola slutar. (12juni är det skolavslutning) Vi får höras vidare om datum. Kram min allra bästa Anna / Marika

    SvaraRadera
  2. Åh, vad fint att ni har mormor så närvarande! Det kan inte vara lätt att tackla det när man blir ledsen själv, men du verkar jätteklok! :-) Kram Lisa

    SvaraRadera
  3. Ibland är det tufft att vara liten, att vara stor med för den delen!

    *stooor kram*
    Eva

    SvaraRadera
  4. Vad fint av dig att ordna ett minnesalbum till Nils, det kommer hjälpa honom i sin sorg och saknad. Tänker på er det vet ni....och på tal om minnen, sitter här och kollar i boken mina klasskamrater & vänner, ha, ha underhållande kan jag lova. Och tänka sig du har skrivit i den oxå:) Mailar över en kopia till dig.

    Kram!

    SvaraRadera