Sortera tabletter

Precis när jag nämnt att ungen är en hejare på att ta sin medicin kom bakslaget härom kvällen med dunder och brak. NEJ. Vi försökte lirka och motivera, hota och muta, förklara och få honom att förstå. NEJ. Två timmar senare efter smäll i dörrar, oändliga tårar, arga utbrott, tabletter som kastades vida runt så tog han dem plötsligt. Och sekunden efteråt var allt glömt. Fick ta ett djupt andetag och inse att problemet som belägrat Barfotsgatan under en lång stund helt plötsligt susade vidare förbi mig. Och intalade mig att Sigge faktiskt tog tabletterna mitt framför ögonen på mig. Att jag faktiskt sett det med egna ögon. Dagen efter var protesterna där igen men minimalt under kort stund. Och i söndags när jag nämnde att jag skulle förbereda medicinlådan inför den nya veckan var det Sigge som sorterade i tabletterna i facken. Nästa gång skall jag bara ha pincetten redo! ;-)