Nyårsafton 2013

Årets sista dag. 2013. Nog bjöd du på överraskningar av skilda slag. Vissa bestående. Vissa vill man glömma och vissa vill man minnas för alltid. Det som påverkat mig mest är ju att Sturge-Webers syndrom blivit en del av vår och Sigges vardag. Glömmer av det till vardags men det finns ju alltid där. Resorna vi gjort under året till Hemsedal, Italien, Smögen och Lanzarote bär vi med oss. Alla vänner vi träffar och har runt oss. Vår 70-tals badrum som fick en make-over och klev ut på scenen som sofistikerad. Och att senare delen av året inneburit mer träning och tennis än någonsin på flera år. 

Anar och hoppas på att 2014 blir innehållsrik. Som livet i sig. Gott Nytt År!

Jul i värmen

Dagarna rusar på. Även på Lanzarote. Plötsligt var det dags att åka hem igen. Vår julhelg spenderades där och varvades med bad och glass och mys. Och allt annat som hör julen till; julpyssel, dans runt granen, besök av tomten (jodå, han hittade dit också!), Kalle Ankas jul och julskinka. Till listan kan också läggas inga måsten, ingen tvätt, ingen disk,ingen matlagning och inga tider att passa. Som himmelriket för oss vuxna iallafall. Hjärtligt tack till morfar som bjöd med oss till lite sol i december. Nu klarar vi oss fram till sommaren!

39

Härom onsdagen fyllde jag år. Och blev gratulerad och bortskämd i flera dagar. Av mina fina älsklingar fick jag ett halsband från SOPHIE by SOPHIE som jag sneglat på länge. En hästsko. En fin symbol både för tur och för upplevelsen av hästar. Ibland kan jag verkligen sakna ridningen. Det där att dra på sig lagom skitiga kläder och åka till stallet och få jobba slut på både kropp och huvud, både i stallet och på hästryggen. Det där maffiga att kunna få ett stort djur att göra som man vill. En häftig känsla. Av min väninna fick jag ett par multifärgade raggisar. Jag älskar att gå runt i sådana hemma. Då är man ledig. En perfekt present då jag sliter sönder flera par om året. För jag går i dem året runt.

Stövelknekt

Familjens nya älskling. Alltså så praktisk.

En lagom röd jul

Häromdagen var jag och Sigge en sväng på stan och sprang på en tomte. Vår tomte. Vi blev helt förälskade båda två. Han satt där på hyllan och viskade tyst att han ville flytta hem till oss. Och nu sitter han i vår soffa och vakar över vårt hus när vi sover. Och håller koll på nissarna som hänger på dörrhandtagen in till ligisternas rum. Och lite här och där har smyger sig rött in. En ljuslykta. En filt. En duk. Lagom mycket. För det får inte bli för mycket. Men rött vill jag inte vara utan på jul. 

Och så hyacinter. Bara älskar dessa. Förra veckans drog i väg på längden något väldans så de står nu och doftar i en vas istället. Minst lika fina. 

Och min stjärna. Den är stor, trubbig och med mönster. Total förälskelse där med fast för många år sedan. Brukar hänga uppe till mars. 

Pepparkakshus

Så har då årets pepparkakshus blivit dekorerat. Efter diskussioner bestämdes det att de skulle ansvara för varsin sida av huset. Nils metodisk och noggrann. Sigge spontan och noggrann. Nu står det iallafall färdigt mitt i vårt tomteland som det brukar. 

Jul på Liseberg

Igår sen eftermiddag hämtade vi upp J vid jobbet och åkte vidare mot Jul på Lisberg. Vi hade på oss allt vi ägde och kallt och blåsigt var det och den där Sven kröp in i var enda glipa man missat. Men mysigt var det. Alla ljusslingor och dekorationer är fanastiskt fina tycker jag. Vi värmde oss med fudge, kvällsmiddag på Järnvägsrestaurangen och en högvinst vid Dumlehjulet. En tur i Rabalder blev det också. Sigge skrek så det hördes vida omkring. Nils beundrade som mig alla ljus och var övertygad om att Mölndalsån var Chokladfloden som finns med i Kalle och chokladfabriken. För den såg ju helt brun ut. Sedan åkte vi hem och fortsatte myset med Julkalendern och en brasa. En perfekt fredag!

Finbesök

Om man varit sjuk och inte kan gå till förskolan så kan det hända att mamman och pappan pusslar så att man får besöka mammans jobb en stund. Idag var det första gången på väldigt länge. LYCKA! Blyg i två minuter men sedan blev Sigge varm i kläderna och hängde med matvärdarna till köket och hämtade lunchen. Jag hade Luciasångsträning och såg inte röken av honom på 20 minuter. Sedan åt vi och sedan undervisade Sigge ett gäng ungar om dinosaurier och ninjas. Han var i sitt esse. Efter en stunds rast blev han akut trött och vi packade ihop och åkte hem. Tror bestämt han slumrade till i bilen en stund. Finaste!

Tomtemys

I helgen pyntade jag. Allt kom fram. Det är bara granen som saknas egentligen. Vanligtvis brukar pyntet tas fram till Lucia. Och ändå tycker Nils att vi inte har tillräckligt med pynt. Jag tycker vi har massor. Tomtarna som hänger på barnens dörrhandtag gillar jag väldigt mycket. De sprider så där lagom mycket mys omkring sig. Idag blev det tidig hemgång från jobbet; Sigge fick plötslig huvudvärk och somnade på soffan på förskolan. Nu har vi vilat ännu mer under en filt i vår soffa och tittat på film. Tror kanske vi somnade båda två en stund...