Portovenere

Här kommer mera Italien. En dag åkte vi på en utflykt och styrde norröver mot halvön La Spezia och badorten Portovenere. Många smala slingriga vägar senare kom vi fram. Vilket paradis. Vilken härlig badutflykt. Varsågod!

Att skämma bort

Många veckors sparande. Har det blivit. Men idag så kom paket. Sedan var det legobygge för hela slanten resten av eftermiddagen och kvällen. Nils stängde in sig på sitt rum och jag hörde hur han rabblade "bag one", "bag five", "bag eight" när han packade upp påsarna med lego. Helt i stil med Evan.

Jag och Sigge teamade upp och körde igång. Han var uthållig men det sista fick jag bygga ihop själv. Ju mer av byggsatsen som blev klar desto mer tappade han intresset för bitarna som var kvar. 

Republic Striker-class Starfighter! Han lämnade inte dess sida på hela kvällen. Satt och höll i det medan han kollade teve en stund innan han skulle lägga sig. Och hade svårt att komma till ro. För när blir det morgon så jag kan leka med mitt skepp, undrade han. Just nu står det parkerat bredvid hans säng. 

Nils ägnade också hela kvällen till sitt bygge. Det blev nog 3 timmar totalt till slut. Strax innan nio blev han klar och då hoppade han rakt i sängen. Legobygge är ju ett av Nils stora intressen. Att bygga ihop satserna. Men också att leka med dem. Och under senare delen av semestern har projektet "bygga ihop byggsatser" pågått på Barfotsgatan. Sedan han var 4 år har han fått byggsatser och oftast har de varit ihopbyggda men det senaste året har många satser raserats och byggts om. Och detta har Nils emellanåt varit upprörd över. Att alla byggsatser ligger i två stora lådor i en väldig oordning. Så nu har vi byggt och byggt och byggt. Han och jag. För jag är bra på att hitta delar. Det tog mer än en hel dag att bara sortera alla delarna i färger. Sedan har vi byggt ihop sats för sats och nu är nog bortåt 30 byggsatser klara. De satser vi inte fått ihop har vi lagt undan i påsar och antecknat numret på delen som fattas så vi kan göra en beställning sedan när vi gjort ett försök med alla. Så just nu är det byggsatser på varenda liten millimeter yta i Nils rum. Min största oro är dammet. Hu. Hur får man rent byggsatserna från det. Ser redan på de byggsatser som stått några veckor att de är fulla av det. Kanske med en sådan här?

Varsågod; Republic Gunship!

Trötter

Sigge. Sovandes i bilen. På soffan. Eller någon annanstans. Tröttare på kvällen. Tröttare på morgonen. Tröttare på dagen. Däremellan som vanligt. Eller kanske inte riktigt sant? Sigge har nu medicinerats sedan krampanfallet i mitten på maj, i 3 månader. Och nog är han tröttare som är just en vanlig biverkning. "Trötthet" står under mycket vanliga. Där står också bla. huvudvärk men det har han bara klagat på några gånger. Under vanliga biverkningar står det "upprördhet". Vet inte riktigt vad som tolkas in i det ordet men en Sigge som har närmare till sina känslor har vi också tyckt oss se. Andra också. Med all säkerhet uppblandat med en lagom dos 5-årstrots.  

En vanlig syn i Italien. Sigge sov längst och missade frukosten som han sedan åt i bilen på väg till Florens. Efter en halvtimme somnade han och sov en timme till tills vi anlände staden. På hemvägen han vi inte köra ur parkeringshuset innan han sov och det gjorde han hela vägen hem. Vaken några timmar för att sedan somna igen inför natten. Utan en enda protest.

Utflykt till Florens

En dag gjorde vi en utflykt till Florens som låg inom rimligt köravstånd. Åse guidade oss rakt in i city till ett p-hus och där runt hörnet låg domen Santa Maria del Fiore. Kön var lång. Eller "aaaslång" som Sigge beskrev den. Så det får bli ett besök i den en annan gång. 

Istället hade vi förbeställt biljetter till Uffizierna och där spenderade vi några timmar. Det var galet varmt och hett överallt. Både inomhus och utomhus. Men vi fick sett "Venus födelse" och sedan var jag nöjd. Det blev också mycket god, italiensk glass denna dag. Det var jag också nöjd över. 

Sedan blev det dags för Ponte Veccio. Och posering. Av två fina killar. 

Och posering igen. Av två zombies. 

Vi tog ju givetvis en promenad på den. Och tappade bort varandra där i folkvimlet. Men bara för en stund. 

Lunchen intog på en restaurang vi hittade i en liten gränd. Pasta så långt ögat kunde nå. Alla äskar pasta efter den här semestern. Och parmesan. Och pecorino. 

Två stora. Maja och Nils. 

Sedan strosade vi på stan och där fanns mer konst. Dessa gatumålningar/gatumålare gjorde fantastiska skapelser rakt på asfalten. 

Ännu en minnesvärd dag från vår Italiensemester i år. 

En dag i Pisa

Mindre än en timme från huset låg Pisa. Så en utflykt dit en dag blev det givetvis. Jäpp, man såg tornet på håll. Vid klart väder kunde vi se stadens konturer från vårt hus på bergssluttningen. Såg dock inte tornet. Fast jag vet inte riktigt om vi tittade riktigt så noggrant någon gång...

Nils i den klassiska fotopositionen. ALLA tog sådana kort. 

Vi strosande runt på gatorna kring tornet och käkade god glass och hamnade vid en gatukonstnär som gjorde målningar med sprayburkar och former. Nils tycke det var superspännande köpte ett konstverk för egna pengar. En solnedgång med elefanter i procession. Sigge slog till på en liten figur med det lutande tornet i Pisa överöst med  rosa glitter. Bära det skulle han ju göra och när vi kom hem upptäckte vi att glittret blivit blått och att tornet gått av på mitten...anar att det åkte i backen någon gång där under turen. 

Spagetti bolognese serverades några gånger under semestern och faktiskt lärde sig Nils att tycka om tomatsås under veckorna. Han som varit så där intresserad av sådan innan.

Tornet lutade. Jättemycket. Jag och Nils bestämde oss för att gå upp och de 296 trappstegen upp bjöd oss sedan på en hisnande utsikt och ett överlut som gjorde oss snurriga i skallen. En kul grej att göra med en åttaåring. Och en 38-åring.

Medan vi andra var uppe i tornet drog några på tur i stan i en sådan här cykelvagn.  Eller vad det kallas. Alla inte fick följa med upp då tornet hade det hade en åldergräns på åtta år på medföjande barn. Sigge och Malte satt som kungar där fram och sköt och siktade på allt som rörde sig. Och papporna fick sig ett ordentligt spinningpass. Med en hejande Lily emellan sig. 

Vardagarna i Italien

En trädgård full av grönska och blomster, lavendel, salvia och rosmarin. En saltvattenpool som stod för svalkan de två veckorna när solen gassade på. En pergola som bjöd på skugga och avskildhet. Uteduschen. Här kommer massor av bilder som talar för sig själv. Korten med mulet väder är tagna sista dagen strax innan vi åker därifrån. *ler