Lilla, lilla mamma! Hur kunde det bli så här? Tänker på dig varje dag och saknar dig hela tiden. Saknar våra samtal över telefonen, saknar dig som mamma, saknar dig som mormor till Nils och Sigge, saknar din omfamning, saknar ditt leende, saknar ditt sätt att skämma bort mig, saknar din positiva syn på allt, saknar det vi skulle haft....
//Anna
Till dig mamma:
Håll mitt hjärta Håll min själ
Lägg mitt huvud i ditt knä
Säg att du menar
och vill mig väl
Håll mitt hjärta Håll min själ
Som jag väntat alla år
Du kan läka alla sår
Ta mina händer och gör mig hel
Ta mitt hjärta
Ta min själ
Håll mitt hjärta Håll min själ
Låt mig bara stanna här
Så allt jag ber dig allt jag begär
Håll mitt hjärta Håll min själ
Håll min själ
Jag gråter med dig Anna! Tårarna strömmar ner för kinderna! Vad fint du skrivit till och om din mamma! Tänker på dig! Kram!
SvaraRaderaÅh vad jag känner igen mig... förlorade själv min PAPPA förra året i Maj. Åtta dagar innan vårt andra barn föddes. Saknaden är enorm, oändlig... Svår att sätta ord på!
SvaraRaderaSå mycket man önskar att "morfar" fick vara med på, många minnen...många skratt. Se barnbarnen växa upp...