Minisemester

En helg på Smögen. Bara mys i mängder. Inga måsten. Det var välbehövligt efter den knackiga hösten med sjukdomar som avlöst varandra. Högst på önskelistan för Nils stod ett besök på Nordens Ark. Där han skall jobba som djurskötare sen. Vi traskade och traskade och kollade djur och efter med russinpauser orkade alla en bit till. Jag gillar verkligen detta stället. Lagomt på alla sätt och vis. Och för det fina syftet; att bevara arter. Sorgligt att läsa att vissa arter är starkt utrotningshotade. Jag menar; det finns ju ingen väg tillbaka sedan. Sorgligt.

Vi har promenerat i höstblåsten. En sväng på bryggan i vanlig ordning. Stora kontraster mot för två månader sedan. Vissa saker är sig dock lika. Sommargott. På en söndag!

Och så bus med farfar stackarn. Tur det blev söndag till slut så han fick en chans att vila upp sig. Efter en sådan helg kändes livet allt lite lättare. Eller som Nils sa igår när vi gick hem från fritids på väg till Sigges förskola. Då han berättade att han längtat efter Sigge hela dagen. Att det hade känts så mysigt när vi varit tillsammans på Smögen i flera dagar. Och att han hade längtat efter mamman och pappa med... Då bultade mammahjärtat lite extra efter dessa konstateranden.