På Barfotsgatan

Välkommen till Barfotsgatan där jag bor med mina söner Nils och Sigge och min man i ett hus byggt på sjuttiotalet. Här blandas vardagslivet med småbarnslivet med renovering och med tapetsering. Allt i en enda röra!

fredag 15 februari 2013

Dag fem - fredagssvep vecka 7


Vi håller kvar i kärleksfeelingen några dagar till tycker jag. De rosa rosorna är ljuvliga och förhoppningsvis ett tag till. 


Sportlovet skulle inneburit besök hos morfar för båda ligisterna. Men så blev morfar sjuk och besvikelsen var gigantisk givetvis. Även för de stora som såg framemot lite egen tid. Men så blev det så ändå till slut att morfar kom till oss och övernattade en natt. Och medan de andra höll på med sina hemligheter åkte jag till stora stan. Och fick tag på minimuffinsbakplåt och muffinsformar till slut. Tänker att nog borde det tänkas på det där nyttiga lite mer och då passar ju mini bra. 


Hjärtar servetter. Och köpte några nya som lyser upp dukningen fint. 


Sedan blev det shopping till mig själv. Innehar ju i andra fall förstaplatsen att köpa till ligisterna men igår prioriterade jag mig själv och när jag såg denna gröna blus fick jag vårkänslor. Så fin på dessutom. 


Och nog blev det lite leopard också vilket jag inte insåg förrän jag kom hem. Kanske kan man känna sig lite hipp i denna. 

Bild från www.sf.se

Sedan mötte jag kärestan och fikade gott och hann prata till punkt. Efter det bio. Gud vad jag grinade. Både under filmen och på väg till bilen efteråt. En sådan fin historia. Och inte tänkte jag nämnvärt på att det var en filmad musikal; de sjöng ju allt. Så imponerad av skådespelarna. Och totalt charmad av den unge friaren; vilken sötpropp (Eddie Redmayne).


Boken står nere i bokhyllan. Mannen har läst den två gånger. Jag ingen gång. Kanske dags innan det där dags för filmen som verkar så bra.


Tre gånger tennis denna veckan. Och idag blev det några fina forehands och backhands då jag och mannen spelade. Men bara några. 


Annars är det vardag idag. Efter att Nils gråtit klart över att morfar åkt hem så var han redo igen för lek. En kompis är här och det är lego och jage för hela slanten. 


Stackare Sigge. Han har ju nära till sina känslor som ni som känner honom vet. Ibland är det svårt att hänga med i vändningarna med de äldre. Inte fysiskt men verbalt. Men två sekunder senare är allt glömt och surläppen som bortblåst. 



1 kommentar: