5 år

 5 år kan uppfattas som en lång tid. 5 år kan också kännas väldigt kort. Som igår ungefär. För det är konstigt det där med sorgen. Sorgen har ingen som helst tiduppfattning. Den bara finns där. Hela tiden. Bakom hörnet. Och gör sig påmind lite varje dag.  

Jag och Sara och pappa har varit tillsammans idag. Det blev en fin stund. Mycket prat om allt och en stund vid mammas grav. Blommorna från trädgården blev fantastiskt fina. Så livliga i färg och uttryck. 

"...för jag behöver inget säga där vid graven, där vid din sida. Vi pratar ju hela tiden med varandra ändå. Du och jag mamma. "