Vårdträd

 

Fruktträden i vår trädgård hade stått där i nästan 40 år när vi flyttade in och de flesta av dem hade gett upp. Idag blev det plommonträdet som sågades ner. Trädet har gett en del frukt men stod nu för nära huset efter vår utbyggnad. Sigge var en ivrig hjälpreda givetvis.

 

 

Men snart fick pappan slita själv. Sigge hittade roligare saker att syssla med runt om i trädgården.

 

Valet föll på klotlönn. Blir max 5 meter hög. Klotformad krona som får fin höstfärg. Som ni ser. En fin vy från matplatsen hoppas jag. Och från andra hållet med eftersom vi...

 

 

...planterade ut två stycken på långsidan av tomten. I eftermiddags fick de välja sig varsitt. Ett till Nils och ett till Sigge. Ett till dem var att vårda och hjälpa till att sköta. 

 

Vårdträdet var i svensk folktro det stora dominerande trädet invid släktens gård, som troddes bära släktens lycka och välgång. Att skada trädet eller ens bryta löv av det ansågs medföra säker olycka och sjukdom. Hustomten, alternativt gårdens vättar, sades bo under vårdträdet, och åt dessa offrade man för att avvända sjukdom och olycka från människor och boskap. Det finns också en praktisk aspekt av vårdträd, som högsta punkt på gården skyddar det byggnader från blixtnedslag. Vanliga vårdträdsarter är ek, kastanj, lind, lönn, ask och alm.



Vår fina Sigge!