"Det känns inte som vi blivit vänner än." Så kan man också uttrycka sig för att förklara att någon varit dum mot en. När man är sex snart sju år. Att liksom inte döma bort personen utan ändå bjuda in den till vänskap. Trots att man känner sig ledsen inuti. Inuti mig själv åker känslorna upp och ner efter ett sådant samtal. Skakigt och man får hålla i sig så man inte tappar greppet. Bara fokusera på att hålla rätt kurs. Och det säger jag: den som inte vill ta del av ditt fina inre vet inte vad den missar. Mitt hjärta!
De är så kloka de små! Tänk vad vi kan lära av dem...
SvaraRaderaDet är nog det svåraste som förälder, att leda barnen rätt när de blir orättvist eller elakt behandlade av andra barn (eller vuxna). Åh, så man önskar att de slapp!
Kram till dig!
Det är en klok son ni har. Klok, efteränksam och med hjärtat på rätta stället.
SvaraRaderaIbland brister hjärtat på oss föräldrar. Vi hoppas att vi ska kunna skydda dem från all smärta, orättvisa och elakheter fast vi vet att det inte kommer gå. Att de kommer råka ut för det där svåra många gånger om. Förhoppningsvis har vi lyckats ge dem den trygghet, kärlek och klokhet som gör att de vet vilka de är och sitt värde. Samt styrka och mod att hantera konflikter och hur man går vidare. Jag tycker att det låter som om er kille har alla de där bitarna. Han har fått både rötter och vingar och är oändligt älskad.
En glad påsk till er!♥
Kram Lotta
Graadskan: visst lär man sig saker varje dag. Och det bästa av allt är att man får distans till sig själv. Lärorikt!
SvaraRaderaKram tillbaks!
Lotta: du är så duktig på att formulera dig. Och visst är det det man önskar; vingar och rötter på sina barn. Fint skrivet av dig. Massa påskkramar!
//Anna