...hör ju ihop, eller hur... och snart hoppas jag att jag kommer baka och fika har jag faktiskt gjort idag. Tänk att jag äntligen fick till en träff med väninnan Lisa. Att det ska vara så svårt ibland, veckorna bara rusar förbi. Hämtade upp henne efter jobbet och efter en liten sväng i några affären parkerade vi oss till slut på ett kvällsöppet café med massor av te och kaffe och godsaker och sedan så pratade vi på och glömde helt av tiden. Flera timmar senare och med massor av viktiga saker avhandlande körde vi hemåt. Dock gjorde vi ett stopp hos en annan väninna för upphämtning av medicin till A (det råder värsta bytemarknaden på mediciner för öroninflammation, hosta, förkylning...hur bra som helst!) som ikväll blivit sjuk igen. Där blev det ännu mer tjat en stund och förhoppningsvis kan väninnan hänga med nästa gång då vi ska iväg på fika eller loppis. Vore supertrevligt! Sen styrde vi mot Ytterby iallafall och skildes med en förhoppning att vi ses snart igen!!
Så apropå bak...Beaterbladet på bilden är en ny typ av visp till min köksmaskin. Irriterar mig ibland på att den ordinarie vispen inte alltid får med sig alla bakingredisenser i botten av bunken. Men nu så!! Inhandlad av en personal shopper på resa till USA...och till ett mycket billigare pris givetvis. Tack Jonas för hjälpen! Ska bli kul och se hur det funkar nästa gång jag får för mig att baka.
Det låter som du hade en härlig fika tillsammans med din vän! :) Visst är det härligt när man äntligen lyckas få ihop en tid som passar båda och kan få tillbringa några timmar med att prata, skratta och ladda batterierna. Kram Lotta
SvaraRaderaMin plats i solen: vi laddade verkligen batterierna!!
SvaraRadera//Anna