Så här ser det ut när vi kommer hem på eftermiddagarna. Två stängda dörrar. Två ungar som är trötta och vill vara ifred. Gillar egentligen inte stängda dörrar men känner att jag måste respektera deras sätt att återhämta sig. Kan ju faktiskt identifiera mig med känslan att bara vilja vara ensam. Så här i slutspruten av terminen.
//A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar