Önskar jag var Sigge idag. Här slappar han och gör inget. Efter en intensiv vecka var även jag glad över min lediga fredag. Trots att jag fixat hela dagen är det så skönt att just vara hemma.
En vecka som varit alldeles för intensiv på jobbet. En vecka som varit alldeles för intensiv på hemmaplan. Veckans droppe var i onsdags. Nils hade för sparade pengar köpt en ny Pokemonpärm och Pokemonkort. Glad och stolt tog han med den till skolan. Ville visa upp den för kompisar. Men på eftermiddagen när han skulle ta fram den pärmen ur sin väska var den borta. Stulen. När jag kom var alla tårarna redan slut. Helt avtrubbad. Så ledsen och deppig. Mina kramar och ord räckte inte till. Och den känslan alltså. När jag inte räckte till för honom. Hjärtat på mig gick i kras. Strax innan fritidsstängning ringde personalen som hade hittat pärmen slängd i en papperskorg på en toalett. Och dagen efter kunde vi konstatera att alla korten som var värda något var borta. Och är fortfarande borta. Fan.
Köket har för sista gången bakats i. Fyra tårtbottnar har det blivit. Imorgon skall de ätas upp. Och pappa skall firas att han idag fyller 70 år. Stort grattis på födelsedagen pappa! Sigge berättade för sin kompis tidigare idag att morfar fyller 70 år. Hörde honom säga: "70! Det är nästan 100! Va! 100!"
Och när sista tjänstgöringen var klar för köket har jag packat. Det är ännu fler packade nu. Vi skall försöka skapa något slags tillfälligt kök i tvättstugan/myset under kommande tre veckor. Kan bli spännande...
Och lådor och paket fortsätter anlända i en strid ström. I carporten står kyl och frys och micro som kom vid tolv. Och Schenker har ringt två gånger idag om leveranser nästa vecka. Ballingslöv har också meddelat sitt leveransdatumet. En ho ligger på Posten för hämtning. Känns riktigt bra.
Bild från www.havaianas-store.com
Och efter en vecka lång som ett maraton är det enda som just nu lenar mitt taggiga jag är tankarna på sommarvärme, flip flops, vida klänningar, sol, bad och Mallorca.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar