Lördagssvep vecka 24

Herregud vad dagarna rusar förbi. Jag hinner inte riktigt med. Varje dag med sin lilla to do-lista. 

Förra helgens höjdpunkt var Håkan Hellström-konserten på Slottskogsvallen. Innan mötte vi upp ett gäng och åt en fantastisk middag på Hello Monkey. Kan rekommendera. Vi åt och åt och det var fantastiska smaker tyckte jag. Väninnan skojade till det rejält och beställde in en stooor flaska rosé. Men tänk, den tog slut till slut. 

Och sedan sjöng han. 2 ½ h. Och innerligt. I solsken och grönska. Han verkar vara en sådan sympatisk person och når vida omkring med sina rader. En kväll som kommer räcka länge. Jättelänge. 

Vardagsveckan har blandat och gett. Utflykter till havet och avslut. Varje eftermiddag har varit bokad och innehållet skiftande. Brännbollsturnering, tennisterminsavslut, skolavslutning, turridning på hästar och kalasförberedelser. 

Här är han. Vår Nils. Som kämpat på ett helt läsår i ettan. Vi har läst varje dag och räknat och gjort skrivuppgifter. Sällan gnäll eller ointresse. Önskar jag var lika positiv. Hälften hade räckt. Och imorgon fyller han 8 år. Vår Nils. 

Som grädde på moset har veckans späckade schema toppats med en oro för väderleken. För har man bjudit till skattjaktskalas vill man kunna vara ute. Särskilt med 20 stycken åttaåringar. Men idag sken solen. Och alla var på gott humör och vågade utmana sig i lekarna. För om gänget inte samlade tillräckligt med guldpengar skulle de inte kunna växla till sig några skattjaktskartdelar. Hahahaha!

Om man samlar guldpengar måste de ju förvaras i en skattskista. 

Med stort engagemang klurade de ut hur skattkartan skulle se ut. Fram med tejp och sedan bar det av...

...ut i skogen. Fotografen/pappan hade svårt att hänga med när väl åttaåringarna kommit på vart de skulle. 

Och så fick de leta en stund. För skattkistor brukar ju vara nedgrävda eller åtminstone vara ordentligt kamoflerade. :-)

Till slut så var jakten över och ingen var missnöjd med innehållet i skattkistan. Och vi har haft en nöjd Nils här hemma. Nöjd med hur mamman och pappan planerat kalaset och det var ju det viktigaste. För det har ändå varit ett orosmoment. Vad gillar och uppskattar ungar egentligen? Det jag tycker är roligt kanske inte alls passar? Men tydligen så gjorde det det. 

Och medan Nils hade sitt kalas här hemma drog Sigge iväg på en tjejkompis kalas. Kom hem supernöjd. Och vad fick hon i present då? Sigge hade valt henne en cool dinosaurie. Givetvis. 

Under eftermiddagen fortsatte kalasförberedelserna för imorgon är det dags igen. Då drar släkten in. Och när kvällen kom drog vi mot Marstrand och hade siktet på ett litet matställe på vägen. Och vilka satt där och åt om inte kusinen med mammor. Häpp så hade vi fixat till platser bredvid varandra och fick en helt perfekt avslutning på den här lördagen.